Hej hej, det var visst ett tag sen sist. I alla fall är det de min kära mor skriver till mig i vartenda mail;) Och kanske är det så att ni undrar vad jag har för mig här borta?! Det kommer, det kommer, senaste veckorna har vi cyklat på stranden, festat i Hollywood, vart på IKEA, ätit lunch med en kille på Universal Studios som har lovat mig en tur där, vart på bio, shoppat, myst, vart på stranden mm. Sen har jag pluggat som en tok, senaste veckan var en mardröm. Så mkt att göra, lite lugnare nu men fortfarande mycket.
Igår så drog vi till Venice beach för att njuta av solen i några timmar, hur skönt som helst. Hur mycket roliga människor som helst att titta på där! Var Anna, Kattis, Sascha, Carro, Sofie, Rebecca och några till. Sen drog de fyra förstnämnda och jag ner på 3rd street och käkade på california pizza kitchen. Sen blev det hem till Anna för att fixa oss i ordning, vi blev så fina så, lagom ojämnt brända vs likbleka;)
Sen styrde vi kosan mot Hollywood och CocoDeville. En av de trendiga klubbarna i Hollywood där man ofta har chansen att se kändisar;) Kattis känner en kille där så vi står på listan alltid mer eller mindre…sweet!! Kom in på klubben där det var fullt med ballonger och grejer, barnkalas tema eller ngt hade dem, det var självlysande grejer, sockervadd och annat.
Uppe i baren började töserna tjattra om att en av tjejerna där var så hemskt lik en tjej i filmen Twilight som har blivit en jättesucce!! Eftersom jag inte har sett filmen kunde jag inte riktigt avgöra om det var hon eller ej. Sasha är ju inte den som är den dock så hon stegade ju fram och frågade henne, och mycket riktigt, så var ju fallet. Det var Rachelle som spelar Victoria i filmen. Så flickorna poserade med henne och jag kände mig allmänt jättedum som kom som 4e person och frågade om jag fick ta en bild. Så när jag sa ”I am so sorry to bother you, but would it be okay if I took a photo aswell?” väntade jag mig ett suckande svar, men istället svarade hon bara ”Dont worry Sweetheart, ofcourse you can, no problem” och kramade om mig. Så tog min bild snackade o skrattade lite och så tackade jag för mig och hon sa inga problem o önskade mig en trevlig kväll. Så underbart go människa!!
Lika trevlig var ju dock inte nästa kändis.. hahaha… återigen i baren, där står en kille som ser ut som han svalt en citron vid bardisken, sen upplyser de andra mig om att den surkarten var Jesse McCartney, ojsan… där ser man… han såg så liten ut, såg ut som 17 men han är väl lika gammal som mig. Well well, Sascha kastade sig på honom men han såg så sur ut så jag ville inte störa.
Sen gick vi ner igen och jag och Anna försökte knäppa ngt kort på honom i smyg, sen tänkte jag äsch vad fan jag går o frågar honom, så jag stegade upp till honom och frågade om jag fick ta ett foto, först hörde han inte vad jag sa så han la armen om mig och drog mig till sig, ngt som fick Anna att tro att vi hade ngt på g…hahaha.. Fullt så gulligt var det dock inte, han upplyste mig om att han inte ställde upp på mer kort för kvällen och att min kompis hade tagit ett kort av honom i smyg vilket han tyckte var oförskämt. Han verkade inte ha sett att jag var en av dem dock för jag fick en liten kram och ha en bra kväll typ.
Och visst var vi oförskämda som tog smygkort men vad fasen, hur många kändisar finns det i Munkedal och lite ingår när man är kändis, vi följde ju inte efter honom i alla fall;) Han såg lika sur ut hela kvällen så antar att han var på dåligt humör redan innan, raka motsatsen från Rachelle från Twilight, läste på internet nu att hon uppskattar sina fans för att dem är dem som gör att hon får jobb, den inställningen gillar vi.
Anna blev dock besviken när det inte var ngt mer mellan mig och Jesse för hon tyckte vi såg så gulliga ut med armarna om varandra…hahaha..
Sen dansade vi bort resten av kvällen och hade det kanon. Kattis sov på soffan hemma hos mig och sen masade vi oss ner till stranden efter lunch idag, var dock lite kyligt så vi blev inte så långdragna. Gick vidare hem till mig och lagade tacos allihopa istället och satt och pratade framtills för ngn timme sen.
En väldigt mysig och bra helg kort sagt!! På fredag åker Annas värdfamilj bort så då ska vi ha Twilight kväll hos henne så jag får se vem människan jag har foto på är;) Sen ska vi ut på lördag igen om någon kör, har ju ingen bil så kan inte erbjuda mig att köra tyvärr. Men kommer bli en toppenhelg vilket som. På söndagen blir det plugg och städning för sen på måndagen kommer mamma och pappa:)
Borde skriva min historia nu men kommer få göra den i sista stund i morgon, tur att min lärare gillar mig, hinner aldrig idag, men har haft en toppenhelg så får ta den stressen i morgon. Det är värt det för livet i LA är inte dumt;)
Skriv en rad alla ni som läser så jag vet vilka ni är!!
Puss puss
Hej å hå! Jag såg adressen på facebook så nu läser jag! =) Jag bara undrar var denna facination för kändisar kommer i från? Varför känns det så speciellt att ha mött/sett nån som har en spelat i en film? Varför är det häftigare att ha mött den männsikan än någon annan som åstadkommit nått annat? Att se upp till någon för att de är en förebild inom ett visst ämne förstår jag ju men när det enda de gjort är att spela i en film? Och varför måste man ha bildbevis?
Många kramar, Emmelie
Hej tjejen!!
Fan vilket liv du lever! E inte alls avis… haha!
Önskar ja kunde komma o hälsa på dig!
Men kontot tillåter inte tyvärr.
Hoppas ni får de kanon när mamma o pappa kommer o hälsar på! Kram kram!!
Ja du Emmelie, säg det! Vet inte och tänker inte spekulera mer i det heller, blir nog inte klokare för det! Är dock fascinerad av många olika människor och har foton på dem med, fler av dem än av kändisar. Men skulle jag skriva om dem så skulle jag få skriva varje dag, vilket jag inte orkar, istället låter jag dem vara en del av mitt liv och min vardag vilket jag tycker är viktigare. Kändisarna är bara ett kul minne, precis som jag tar kort på kompisar, en händelse eller tom en grym berg och dalbana jag vill minnas. Visst är det skillnad på personer och föremål, men båda är förknippade med minnen. Och ibland vill man spara minnen för att finnas där när ens mentala bilder bleknar. Psykologin bakom det lämnar jag till andra!
Må så vara. Jag kan ju bara tala för mig själv men jag skulle hellre läsa om de andra människorna du möter och varför de fascinerar dig, eller åtminstone en blandning, blir ju lätt en väldigt ytlig onyanserad bild annars. Men det kanske är det som är poängen med att åka till just L.A.? Du verkar ju hur som helst ha väldigt roligt och det är ju det som är viktigaste! Själv längtar man ju efter solen här hemma =) Fortsätt njut i fulla drag! kram!
Trots allt handlar ju de andra inläggen om icke kändisar så du är välkommen att läsa, så förhoppningsvis blir bilden hyffsat nyanserad ändå, eller kanske inte för de andra är ju i majoritet:) Jo, livet leker så ska inte klaga!! Tro mig jag ska njuta, tiden går alldeles för fort!! Hoppas allt är bra med dig med!
Hej!
Så kul med kändisspoting! Själv hade jag en mycket inbringade helg, hela 3 kändisar, varav 2 B kändisar:) En Paradise Hotel deltagare, Maria Mena (norsk sångerska) traskade förbi vårt kvarter i lördags och en programledare. Vilken utdelning säger jag bara!
Hmm.. Jag vet att jag inte känner dig Emmie, but I don’t like the way you’re talking! Vi är alla fascinerade av olika saker här i livet. Du har säkert också nåt du är fascinerad av, även om du försöker få det att låta som vi andra är ”ytliga” människor utan större mening i livet än att spot:a kändisar. Precis som Em vill jag få ut så mycket som möjligt av livet. Precis som henne skulle jag tycka att det var riktigt kul att stöta ihop med någon som man sett på tv/film/musikvideor. Inte just för att vi tror att de är gudar, på något sätt, utan för att de ofta har en talang för vad dem gör. Fascinationen har att göra med att de har något som vi inte har, ett liv som vi (antagligen) aldrig kommer uppleva själva. Opposites attract. Detta betyder inte att vi inte uppskattar våra egna liv, eller att vi är kändistörstande små flickor som inte har nåt bättre för sig än att leta kändisar i LA. Att spot:a the occasional famous person in LA är en del av upplevelsen med att vara där, precis som att mode är en del av Italien och Paris. Snälla, va lite mer öppen för andras känslor/tankar! Om du hellre vill läsa puttinutt historier om någon som hela tiden hänger med sina vänner och gör ”vanliga saker” så läs inte Em’s blogg i framtiden. It’s as simple as that. Börja inte ”BlondinBella-kritisera” Em. Det orkar vi inte med! Skärpning!
Jävlar det börja med ett trevligt blogginlägg om ngt som jag inte ens läst men som låter som en rolig upplevelse. Sen följer typ värsta filsofiska kritserande kommentaren.Jag blir facinerad av männsikor som Emmie som tar allt seriöst. Om du vill Emmie så kan du ringa mig på (+59395881841)om du vill snacka om livets mening och andra vikitga frågor. Jag är här för dig.Men vi måste ta hänsyntill varandra och acceptera våra olikheter.Må gud vara med oss i alla stunder. Vi lär oss sålänge vi lever. Även Emma kommer hitta sin inre djuphet kram och guds frid till oss alla.
Hej Ylva!
Om det vore så att jag inte kände Emma utan gav detta som du verkar uppfatta som kritik till henne så skulle jag ha förståelse för att du tycker att det är obefogat. Jag känner dock Emma sen ganska långt tillbaka och jag hoppas och tror att hon förstår att jag inte menar något illa med det jag skriver och om det ändå skulle uppfattas så, så hoppas jag innerligen att hon uttrycker det. Det jag skrev var bara en frågeställning som dök upp när jag läste inlägget, en fundering som jag delade med mig till Emma eftersom jag hade uppfattningen att även hon är en person som funderar över människans natur (detta baseras på alla de otaliga samtal om människors beskaffenhet som utspelade sig kanske främst på gymnasiet.) Kan vara att vi inte längre är samma människor, vi utvecklas åt olika håll osv. vilket skulle kunna medföra att inlägget inte är aktuellt men det var iaf. den uppfattningen jag hade när jag skrev det. Det var inte menat som något personligt utan som en generell reflektion på det hon skrivit. Sen vet jag inte varför du tog åt dig av det här men det lämnar jag åt dig.
Däremot skulle jag vilja tacka dig för att du tagit dig tid att ärligt försöka svara på min frågeställning! Väldigt givande och konstruktivt! Vad jag för övrigt inte uppfattar som särskilt konstruktivt är att du menar att jag ”blondinbella-kritiserar” Emmas blogg. Jag vet ju inte exakt vilken Blondinbellakritik du syftar på men jag skulle helst inte vilja likställas med folk som smutskastar, förlöljligar och omyndigförklarar. Jag har full respekt för Emma. Det var bara ett mänskligt beteende som kom fram i ljuset som jag ifrågasatte på ett sätt som jag själv tyckte var helt acceptabelt och Emma svarade på ett ärligt och öppet sätt.
Men om man till skillnad från Emma inte kan hantera den här formen av tankeutbyte så har man enligt min mening inget att göra som bloggare. Som bloggare utsätter du dig för att bli granskad av alla människor online. Nätet är ett fantastiskt redskap för demokrati och en möjlighet för alla människor att uttrycka precis vilka åsikter man vill. Om andra människor inte kan eller får ifrågasätta det som skrivs kan det dock bli extremt destruktiva konsekvenser i förlängningen (vilket vi redan ser prov på). Att du därför efter ett kort ifrågasättande från min sida verkar dömma mig som någon som borde vara mer öppen för andras känslor och tankar känns förhastat och väldigt okonstruktivt.
.
Jag vill också förtydliga att jag i frågan om kändisdyrkan inte uttryckt min åsikt utan endast ville diskutrera bakgrunden till fenomenet. Att jag sedan delgav min åsikt om vad jag helst skulle vilja läsa om i Emmas blogg gjorde jag därför att det är vad jag själv skulle velat. Jag tänker att man som bloggare vill veta vad ens läsare vill läsa om och speciellt om det är personer man känner. Att man sen kanske inte vill skriva om det är enligt min mening en helt annan sak.
Slutligen vill jag dock återigen tacka dig för att du faktiskt gav mig din syn på fenomenet och att du gav upphov till detta meningsutbyte.
/emmie
Grattis på födelsedagen Emma!!!
Dags för lite nya uppdateringar, det är nästan en hel månad sen du skrev något.
Kramar från mamma